Varje kväll i en veckas tid har det känts som att det är på gång... Trycker och värker som fan men icke! Allt stannar av för att börja om nästa dag.. det tär nå fruktansvärt på psyket! Orkar inte mycket mer.. jag vet att jag inte ens nått bf men den senaste månaden har känts som ett helvete. Kan knappt sitta ligga eller gå. Inte krama Elsa eller vagga henne i famnen.. och jag hatar att behöva be om hjälp! Imorgon har mamma sommarfest och jag hade verkligen sett framemot den men nu funderar jag på att inte ens åka dit..